Vanliga frågor (FAQ)

Som nybörjare rekommenderas ett medelstyvt spinnspö på 2,1-2,7 meter med kastvikt 10-40g. Det passar för de flesta svenska fiskevatten och fiskarter som abborre och gädda. Välj ett spö med bra balans och bekvämt grepp.

Kastspö (baitcaster) har ringarna på ovansidan och används med multiplikatorrulle för precisionskast. Spinnspö har ringarna på undersidan och används med haspelrulle - enklare att lära sig och mer mångsidigt för nybörjare.

Korta spön (1,8-2,1m) passar för båtfiske och jiggfiske. Medelspön (2,1-2,7m) är allround för de flesta situationer. Långa spön (2,7-3,6m) ger längre kast och passar för kustfiske och mete.

Kastvikten anger vilken betvikt spöet är optimerat för. Ett spö med kastvikt 10-40g kastar bäst med beten i det intervallet. För lätt gör spöet överbelastat, för tungt ger dålig känsel och kastagbarhet.

Skölj spöet med sötvatten efter havsfiske. Förvara det torrt i ett fodral. Kontrollera ringarna regelbundet för repor som kan skada linan. Undvik att lägga spöet i direkt solljus under längre perioder.

Rullstorlek 1000-2500 passar för abborre och öring. Storlek 2500-4000 är allround för gädda och gös. Storlek 4000-6000 används för havsöring och lax. Större storlekar (6000+) för havsfiske och trolling.

Haspelrulle (spinning) är enklare att använda - linan löper fritt från spolen vid kast. Multiplikatorrulle ger bättre kontroll och kraft men kräver övning. Multiplikatorer är populära för jiggfiske och båtfiske.

Antalet kullager (5-12 st) påverkar jämnhet och hållbarhet. Viktigare än antal är kvaliteten på kullagren. En kvalitetsrulle med 5-7 bra kullager överträffar ofta billiga rullar med fler kullager.

Utväxlingen anger hur många varv spolen snurrar per vevvarv. Hög utväxling (6:1+) ger snabb indragning för jiggfiske. Låg utväxling (4:1-5:1) ger mer kraft för tunga beten och stor fisk.

Skölj med sötvatten efter havsfiske. Oljedroppa mekanismen 1-2 gånger per säsong. Lossa bromsen vid förvaring. Byt lina om den är sliten. Skicka på service vart 2-3 år vid intensivt fiske.

Stora jerkbaits (12-18cm), swimbaits och wobblers fungerar utmärkt för gädda. Gummifiskar på 15-25cm är också mycket effektiva. Välj naturliga färger vid klart vatten och starka färger vid grumligt.

Generellt gäller att matcha betets storlek med bytesdäggdjuret. För abborre: 3-8cm. För gädda: 10-25cm. För gös: 8-15cm. Större beten fångar ofta större fisk men färre bett totalt.

Wobblers har en inbyggd simning och fungerar vid jämn indragning. Jerkbaits kräver ryckiga spörörelser för att få rätt action. Jerkbaits är ofta suspending (svävar) medans wobblers flyter eller sjunker.

Klart vatten: naturliga färger som silver, perch-mönster. Grumligt vatten: starka färger som chartreuse, orange, firetiger. Molnigt väder: kontrasterande färger. Solljus: mer naturliga nyanser.

Använd beteslådor med separata fack så beten inte repas. Låt beten torka efter fiske. Vissa gummibeten bör förvaras separat då de kan reagera med andra material. Byt ut rostiga krokar.

Flätlina (PE/braid) har ingen stretch, ger bättre känsel och är starkare per diameter. Nylonlina har stretch som absorberar stötar, flyter och är billigare. Flätlina passar jiggfiske, nylon för mete och nybörjare.

Fluorocarbon är nästan osynligt i vatten och används främst som tafsmaterial. Det sjunker snabbt och är mer nötningsbeständigt. Bra val vid klart vatten, försiktiga fiskar och bottenfiske.

Abborre: 0,12-0,18 PE eller 0,20-0,28 nylon. Gädda: 0,18-0,25 PE eller 0,30-0,40 nylon. Havsöring/lax: 0,20-0,28 PE. Gös: 0,15-0,20 PE. Använd alltid ståltrafs vid gäddfiske.

Byt nylonlina varje säsong då UV-ljus bryter ner materialet. Flätlina håller 2-3 säsonger men kontrollera regelbundet för nötning. Byt omedelbart om linan är skadad eller har knutar.

PE-nummer anger linjens tjocklek enligt japansk standard. PE 1.0 motsvarar ca 0,17mm. Högre PE-nummer = tjockare lina. Det är mer exakt än att ange brottstyrka i kg som kan vara optimistisk.

Ett komplett flugfiskeset inkluderar: flugspö (9 fot, klass 5-6), flugspel med broms, fluglina (WF-lina), backing, tafs och några grundflugor. Klass 5 är bra allround för öring och harr i svenska vatten.

Klassnumret (1-12) anger vikten på linan och balansen i systemet. Lägre klasser (2-4) för mindre fiskar i stillvatten. Klass 5-6 är allround för öring. Klass 7-9 för lax och havsöring. Spö och lina ska matcha i klass.

Grundsortiment för svenska vatten: Torrflugor som Elk Hair Caddis och Parachute Adams. Nymfer som Pheasant Tail och Hares Ear. Streamers som Wooly Bugger. Anpassa efter säsong och vilka insekter som kläcks.

Börja med grundkastet (overhead cast) på gräsmatta utan fluga. Fokusera på timing och stopp. Ta gärna en kurs eller titta på instruktionsvideor. Det tar tid att lära sig men är mycket givande när tekniken sitter.

Säsongen varierar: Havsöring februari-maj och september-november. Harr maj-september. Öring i bäckar maj-september. Lax i älvar juni-september. Bästa fisket är ofta vid kläckningar morgon och kväll.

Grundutrustning inkluderar: pimpelspö med rulle, isborr (hand- eller motordriven, 130-150mm), pimpelbeten (mormyskor, pilkar), lina (0,12-0,20mm), isskrapa och något att sitta på. Ispik för säkerhetskontroll är ett måste.

För allmänt pimpelfiske räcker 130-150mm. Vid gäddfiske med tipups behövs minst 200mm. Större hål (200-250mm) gör det lättare att landa stor fisk men är tyngre att borra. Handborr räcker för de flesta, motorborr vid många hål.

Mormyskor (1-5g) för abborre och sik med subtil jiggning. Balanspirkar (5-20g) för röding på djupt vatten. Pilkar för aktivt vertikalfiske. Börja med klassiska färger som guld, silver och glow för olika ljusförhållanden.

Inte nödvändigt men ökar komforten markant vid kyla och vind. Ett tält förlänger fiskedagen, skyddar mot väder och gör det möjligt att fiska i sämre förhållanden. Pop-up-tält är smidiga för dagsturer.

Kontrollera istjocklek med ispik - minst 10cm kärnis för gående. Fiska aldrig ensam. Ha isdubbar runt halsen och ispik. Var extra försiktig vid in-/utlopp och strömt vatten. Informera någon om var du fiskar.

Abborre: storlek 6-2. Gädda: storlek 2-4/0. Öring: storlek 10-6. Gös: storlek 4-1/0. Karp: storlek 8-2. Mindre nummer = större krok. Vid catch and release, använd krokar utan hulling eller tryck ned hullingen.

Enkelkrokar ger säkrare krokning och enklare avkrokning - bättre för catch and release. Treblekrokar ökar chansen att kroka fisken men kan orsaka mer skador. Många byter till enkelkrokar på sina beten.

Ståltrafs är nödvändigt vid gäddfiske - gäddans tänder biter av allt annat. Fluorocarbon-tafs är nästan osynligt och passar för försiktiga fiskar som gös, abborre och öring. Tjockare fluorocarbon (0,60mm+) kan fungera för mindre gäddor.

Generellt 30-50cm för spinnfiske. Vid klart vatten och försiktig fisk, använd längre tafs (60-100cm). Vid gäddfiske räcker 20-30cm ståltrafs. För flugfiske används tafs på 2-4 meter nedtonande från fluglina.

Palomar-knuten är stark och enkel för krokar och beten. Improved Clinch fungerar bra för tafs till lina. FG-knuten är starkast för flätlina till fluorocarbon men kräver övning. Testa alltid knutar innan fiske.

En axelväska eller midjeväska är bäst för vadning - de sitter högt och håller sig torra. Välj vattentätt material eller väska med vattentäta fack. Bröstväskor är också populära för snabb åtkomst till beten.

Sortera efter typ (wobblers, jiggar, spinnare) eller målart (gäddbeten, abborbeten). Använd lådor med justerbara fack. Förvara gummibeten separat. Lägg mest använda beten lättillgängligt överst.

För flygresor välj ett hårt fodral med stötskydd. Teleskopspön är smidigast att transportera. För bilresor räcker mjuka fodral. Se till att fodralet är tillräckligt långt - mät ihopsatt spölängd + 10cm.

Ja, speciellt för elektronikg som ekolod, telefon och kamera. För dagligt fiske vid stranden räcker ofta vattenavvisande material. För båtfiske och vadning är helt vattentätt en bra investering.

För korta turer räcker 10-20 liter. Heldagsfiske kräver 20-40 liter för mat, extra kläder och mer utrustning. Välj ryggsäck för längre vandringar till fiskeplatser. Hjulväska är smidig vid mycket utrustning.

Neopren-vadare (3-5mm) för kallt vatten och vinterfiske. Andningsbara vadare (Gore-Tex eller liknande) för aktivt fiske och varmare väder. Strumpfotsvadare med vadarskor ger bäst komfort och hållbarhet.

Flytväst rekommenderas alltid vid båtfiske och vadning. Flytoverall ger både flytkraft och värme - perfekt för vinter- och höstfiske. Välj certifierad flytväst (minst 50N för vuxna, 100N för barn).

Välj jacka och byxor med vattentätt och andningsbart membran (Gore-Tex, DryVent). Minst 10 000mm vattenpelare rekommenderas. Tejpade sömmar är viktigt. Undvik bomull som innerplagg - välj syntet eller ull.

Polariserade glas filtrerar bort reflektioner från vattenytan så du ser fisken och strukturer under vattnet. De minskar också ögontrötthet. Välj brun/koppar för grunt vatten, grå/grön för djupt vatten.

Använd lager-på-lager: fuktavvisande underställ, isolerande mellanlager (fleece/dun), vindtätt ytterplagg. Tjocka vantar med fingrar fria, varma skor (pac-boots), mössa och halsvärmare. Flytoverall ger extra värme.

Ett enkelt ekolod med CHIRP-sonar och 4-5 tum skärm räcker för de flesta. Garmin Striker-serien och Lowrance Hook är populära val. GPS är praktiskt för att hitta tillbaka till bra platser. Portabla ekolod fungerar bra för isfiske.

Håvöppning 50-60cm för abborre och öring. 70-80cm för gädda. Djup nät är skonsammare för fisken. Gummerat nät är bäst för catch and release - skadar inte fiskens slemskikt. Teleskopskaft är smidigt.

Gummibåtar är prisvärda och lätta att transportera. Välj minst 270cm för en person som fiskar. Hårt golv (aluminium eller luftbotten) ger stabilitet att stå och kasta. SIB-båtar (uppblåsbara med fast botten) är mer stabila.

Minst: avbitare/tång, splitring-tång, krokborttagare och måttband. Bra att ha: kniv, sax, digitaalvåg. För catch and release är en kroklösare/pistol och avtrappsklämma praktiska för snabb återutsättning.

Grundläggande: spöhållare, downrigger eller planerboard för att kontrollera djup. Trollingspön med mjuk aktion och linräknare på rullen. Välj utrustning efter målart - lättare för abborre, tyngre för lax och gädda.

För att komma igång med spinnfiske behöver du ett spinnspö (2-2,7m), en spinnrulle (storlek 2500-4000), flätlina eller nylonlina (0,20-0,30mm), och några grundläggande beten som spinnare, skedar och jiggar. Det är bra att börja med vibrax-spinnare och små gummijiggar för abborre.

Sommarfiske i Sverige är bäst från maj till september. Gäddan är aktiv på morgonen och kvällen under varma sommardagar. Abborren fiskas bra hela dagen. Havsöring längs kusten är bäst på våren (april-juni) och hösten (september-november). Gösen är aktiv på natten under sommaren.

Under sommaren fungerar ytgående beten som topwater-pluggar och poppare bra på morgonen. Mitt på dagen kan man använda djupgående crankbaits eller jiggar. Spinnare och skedar är allroundbeten som fungerar hela säsongen. För gädda är stora jerkbaits och swimbaits effektiva.

För spinnfiske rekommenderas flätlina (PE) för bättre känsel och kastagbarhet, med en fluorocarbon-tafs mot betet. Använd 0,12-0,18 PE för abborre, 0,18-0,25 PE för gädda och gös. Nylonlina fungerar bra för nybörjare och metfiske.

Ja, ståltrafs eller tjock fluorocarbon (0,60mm+) är nödvändigt vid gäddfiske. Gäddans vassa tänder kan enkelt bita av vanlig lina eller tunn tafs. En tafs på 20-30cm räcker för de flesta situationer.

För att gå på isen behövs minst 10 cm kärnis (svart is). För skoteråkning krävs minst 20-25 cm. Stötis (vit, porös is) är mycket svagare och kräver dubbel tjocklek. Kontrollera alltid istjockleken med ispik på flera ställen och undvik områden med strömt vatten eller vid in- och utlopp.

Grundutrustningen för pimpelfiske inkluderar: isborr (hand- eller motordriven), pimpelspö med rulle, tunna isfiskelinor (0,12-0,20mm), pimpelbeten (mormyskor, pilkar eller balanspirkar), islåda eller hink att sitta på, isskrapa, och varma kläder. Ett isfisketält är bra men inte nödvändigt för nybörjare.

De vanligaste fångstfiskarna vid isfiske är abborre (pimplas med mormyskor/jigg), gädda (tipups med levande bete), röding (balanspirkar i djupa fjällsjöar), sik (små mormyskor), lake (nattetid) och harr. Gös kan också fångas på djupt vatten med balanspirkar.

Mormyskan är ett litet jigglikt bete (1-5g) som fiskas med små ryckiga rörelser, effektivt för abborre och sik. Balanspirken är ett horisontellt bete (5-30g) som pendlar vid lyft och fall, perfekt för röding och gädda på djupt vatten. Pilkar är vertikala beten som används för aktivt fiske.

Djupet varierar beroende på fiskart och sjö. Abborre hittas ofta på 2-6 meters djup nära strukturer. Röding och sik står djupare, ofta 10-30 meter. Gädda patrullerar grundare områden (1-4m). Använd ett ekolod för att hitta fisk och rätt djup, och flytta mellan hål tills du hittar fisken.

Spinnfiske innebär att man kastar ut ett konstgjort bete (wobbler, jigg, spinnare) och drar in det genom vattnet. Betet imiterar en bytesdäjur och lockar rovfiskar att hugga. Det är en aktiv fiskemetod som passar för gädda, abborre, gös och öring.

Grundutrustningen består av: spinnspö (2,1-2,7m med kastvikt 10-40g), haspelrulle (storlek 2500-4000), flätlina (0,12-0,20 PE) eller nylonlina, fluorocarbon-tafs och ett urval beten som spinnare, jiggar och wobblers.

Enligt SCB:s fritidsfiskeundersökning uppger 827 000 svenskar (2024) att spinnfiske är deras primära fiskemetod. Ytterligare 196 000 har det som sekundär metod. Det gör spinnfiske till Sveriges överlägset populäraste fiskemetod.

Metfiske är en traditionell fiskemetod där man använder flöte och naturligt bete (mask, majs, deg) för att fånga fisk. Flötet visar när fisken nappar. Det är en lugn fiskemetod som passar för mört, braxen, sutare, karp och abborre.

Grundutrustningen är enkel: metspö (3-5m), flöten i olika storlekar, sänken, krokar (storlek 10-18), nylonlina och bete. För feederfiske behövs även feederrulle och feederkorg.

Enligt SCB uppger 304 000 svenskar (2024) metfiske som sin primära fiskemetod. Ytterligare 302 000 har det som sekundär metod. Det gör metfiske till Sveriges näst populäraste fiskemetod.

Pimpelfiske är isfiske med korta spön (30-80cm) och små beten som mormyskor eller pilkar. Man borrar hål i isen och jiggar betet vertikalt för att locka fisk. Vanliga fångster är abborre, sik, röding och gädda.

Grundutrustningen inkluderar: isborr (hand eller motor), pimpelspö med rulle, tunna linor (0,12-0,20mm), pimpelbeten (mormyskor, pilkar), isskrapa, och varma kläder. Isfisketält och sittdyna ökar komforten.

Enligt SCB uppger 143 000 svenskar (2024) pimpelfiske som sin primära fiskemetod. Det är en nedgång från 202 000 år 2021, troligen på grund av varmare vintrar med sämre isförhållanden.

Flugfiske är en kastteknik där man använder en tung fluglina för att kasta ut lätta flugor som imiterar insekter. Tekniken kräver övning men ger fantastiska fiskeupplevelser. Målarter är öring, harr, lax och havsöring.

Grundutrustningen består av: flugspö (9 fot, klass 5-6), flugspel med broms, fluglina (WF), backing, tafs och flugor. Vadare och polariserade glasögon rekommenderas. Klass 5 är bra allround för svenska vatten.

Enligt SCB uppger 94 000 svenskar (2024) flugfiske som sin primära fiskemetod. Ytterligare 70 000 har det som sekundär metod. Antalet har varit relativt stabilt över tid.

Trolling innebär att man sakta kör båten medan beten släpas efter. Downriggers eller dykplanor används för att kontrollera djupet. Metoden är effektiv för lax, öring och gädda i stora sjöar och havet.

Grundutrustningen inkluderar: trollingspön med mjuk aktion, rullar med linräknare, downriggers eller dykplanor, spöhållare, och trollingbeten (skedar, wobblers). Ekolod med GPS är viktigt för att hitta fisk.

Enligt SCB uppger 88 000 svenskar (2024) trolling som sin primära fiskemetod. Ytterligare 110 000 har det som sekundär metod. Antalet har minskat från 135 000 år 2021.

Nätfiske är en passiv fiskemetod där nät sätts ut i vattnet för att fånga fisk. Näten vittjas regelbundet. Metoden kräver ofta tillstånd och är reglerad i de flesta vatten.

Nätfiske kräver fiskerättsinnehavarens tillstånd i de flesta vatten. I de fem stora sjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön) finns speciella regler. Kontrollera alltid lokala bestämmelser.

Enligt SCB uppger 64 000 svenskar (2024) nätfiske som sin primära fiskemetod. Antalet har minskat från 115 000 år 2021, vilket kan bero på ökad medvetenhet om hållbart fiske.

Burfiske är fiske med burar, tinor eller ryssjor. Metoden används främst för kräftor i inlandsvatten och hummer/krabba längs kusten. Burarna agnas och vittjas efter en tid.

Kräftfiske kräver fiskerättsinnehavarens tillstånd och följer ofta strikt reglerade säsonger (vanligen augusti-september). Antalet burar per person är ofta begränsat. Kontrollera lokala regler.

Enligt SCB uppger 48 000 svenskar (2024) burfiske som sin primära fiskemetod. Ytterligare 60 000 har det som sekundär metod, vilket gör det relativt populärt som komplement till annat fiske.

Pilkfiske är vertikal fiske med tunga pilkbeten (50-500g) rakt under båten. Metoden används främst för torsk, sei och andra bottenfiskar i havet. Pilken jiggas upp och ner för att locka fisk.

Grundutrustningen är: styvt pilkspö (2,1-2,7m), kraftig rulle (storlek 5000+), grov flätlina (0,25-0,40 PE), och pilkar i olika vikter. Båt och ekolod krävs för att hitta fiskstim.

Enligt SCB uppger 21 000 svenskar (2024) pilkfiske som sin primära metod. Antalet har minskat kraftigt från 66 000 år 2021, troligen på grund av minskade torskbestånd i Östersjön.

Vertikalfiske är jiggfiske rakt under båten där man använder ekolod för att se fisk och bete i realtid. Tekniken är effektiv för gös, abborre och gädda, särskilt med modern live scope-teknik.

Kort, känsligt spö (1,8-2,1m), känslig rulle med bra broms, tunn flätlina (0,08-0,15 PE), och moderna ekolod (gärna live scope). Vertikaljiggar och dropshotriggar är populära beten.

Enligt SCB uppger 17 000 svenskar (2024) vertikalfiske som sin primära metod. Det är en relativt ny kategori i statistiken och antalet förväntas öka med teknikens ökande popularitet.